Oavsett all färg i vardagen, blå himmel, gröna blad, röda läppar, bruna ögon, är verkligheten svartvit, ett myller av gråtoner. Det kan inte hjälpas. Det finns, sitter, känns, jobbas fram, ligger som en slags motstridig känsla.Det finns där. Det gråa, det svarta, det vita.
Jag framkallar och tolkar.

Petra. OM2, 50mm, Ilford FP4+. Den här bilden kommer att bli den jag lägger i förstoringsapparaten när den väl kommer, om den kommer.
Gråheten är inte dålig, den hjälper oss att se det vackra, det rena, det härliga. Den hjälper oss att njuta av färgerna runt omkring oss. Men den finns. Den ska inte förnekas, och aldrig aldrig någonsin förkastas.


























